En glasklar framtid

Efter en period av motgångar är den svenska glasindustrin åter på frammarsch, med ökat intresse från konsumenterna, positiva resultat för många av företagen samt en hel del nya hyttor. Designbase har träffat representanter för Kosta Boda, Målerås Glasbruk och Nybro Glasbruk; så här säger tillverkarna själva om branschens framtid.

Glasindustrin är ett viktigt svenskt kulturarv. Foto: Hans Runesson/Kosta Boda.

04.06.2018

Johanna Elisabet Bergström, Designbase.se

Läs även vår intervju med Henrik Karlsson, pressansvarig på AB Glasriket, och Maja Heuer, museichef på museet The Glass Factory i Boda Glasbruk.

Kosta Boda

Maria Olofsson Karemyr är produktchef på Kosta Boda, som tillsammans med Orrefors utgör den största aktören i Glasriket: företagskoncernen Orrefors Kosta Boda.

Hur kommer det sig att Glasriket ligger just där det gör?

Glasriket ligger ursprungligen just här på grund av skogen. Det krävs mycket energi för att driva ett glasbruk och då var tillgången på trä viktig. Senare har man tagit in arbetskraft och kompetens från utlandet i perioder, för att säkra tillväxten. Bland annat från tyska Böhmen.

Vad betyder det för företagen att behålla produktionen här?

Maria Olofsson Karemyr, produktchef på Kosta Boda..

Glastillverkning är knutet till kompetens. Eftersom det är i Glasriket kompetensen finns så blir det naturligt att behålla produktionen här. I många fall går hantverket i arv i familjerna, från en generation till nästa. Sedan är det själva traditionen. Det finns inte så mycket hantverkstillverkning i Sverige och där är just glasindustrin unik. Det är ett viktigt kulturarv som man vill kunna berätta om för turister och konsumenter.

Vad finns det för synergier mellan de olika företagen i Glasriket? 

Den absolut viktigaste gemensamma nämnaren är AB Glasriket, Glasrikets officiella marknadsföringsbolag. Förutom att jobba med marknadsföring av destinationen är AB Glasriket även sammankallande för den årliga konstglashelgen. Det är ett event där alla bruken har helgöppet och det anordnas ett stort utbud av aktiviteter. Bland annat SM i glasblåsning. Turismen är otroligt viktig för Glasriket, med inkomster från till exempel övernattningar och outletförsäljning. Där är det en fördel att vara många aktörer på en relativt liten geografisk yta.

Vad är det i dina ögon som särskilt utmärker den svenska glasindustrin/-hantverket?

Svenskt glas har ett unikt uttryck och det är främst konstglaset som är utmärkande för vår inhemska glasindustri. Här jobbar bruken och formgivarna nära varandra på ett annat sätt än man gör på många andra platser. Det handlar mycket om att uttrycka saker med glaset och man använder sig gärna av färg för att göra detta. När vi sourcar konstnärer att samarbeta med är det viktigt att de har förståelse för glas som material och att relationen med blåsarna fungerar bra. För konstnären handlar det om att våga släppa taget i processen, och lita på glasblåsarens kompetens. Dessutom är det ovant för många att ge sig in i en kommersiell värld med sin artistiska verksamhet.

Hur ser du på framtiden för den svenska glasindustrin/-hantverket?

Jag är positiv inför framtiden. Vi har lyckats behålla kompetensen och kunskapen på hemmaplan, vilket är avgörande för att hålla hantverket vid liv. Den kulturella och historiska delen intresserar konsumenterna, eftersom den ger dem en relation till produkterna. Just nu ser vi att intresset för konstglas är på väg tillbaka, efter att ha tappat lite under en period. Dessutom tror jag att folk i allmänhet börjar få större förståelse för priset på glas - att man måste betala en viss summa för kvalitetsprodukter. Det ökade intresset gör även att det skrivs mer om Glasriket igen, vilket också är en viktig faktor för industrins framtid. Idag är det nog så att många människor inte vet eller tänker på varifrån saker och ting kommer. Eller hur de tillverkas. Från Kosta Bodas sida är vi ständigt måna om att utveckla oss för att nå nya målgrupper. På så sätt säkerställer vi att fortsätta kunna leverera vackert och spännande glas även i framtiden.

Målerås Glasbruk

Målerås Glasbruk vill arbeta småskaligt, med fokus på äkthet och lokal produktion..

Martin Robertsson är ny VD för Målerås Glasbruk sedan november 2017. Han driver nu vidare företagets småskaliga koncept, med fokus på äkthet och lokal produktion.

Hur kommer det sig att Glasriket ligger just där det gör?

Om detta går det många historier. Den sanna versionen är antagligen att det började med bruket i Kosta. Det grundades 1742 av två landshövdingar, på direktiv av den dåvarande kungen. Platsen för bruket var ungefär mittemellan Kalmar och Växjö och snart öppnade det nya glasbruk i var och varannan by i området. I vissa fall gjorde man även om existerande järnbruk till att bli glasbruk istället. Sedan finns det flera skrönor på temat. Bland annat sägs det att Gustav Vasa under en av sina resor ville ta med sig glashantverket till Sverige. Därför bjöd han in en glasmästare från Böhmen att följa med honom tillbaka. Den första hyttan i Stockholm brann dock ned ganska snabbt. Därefter flyttades verksamheten från huvudstaden till Småland, där det ”inte gjorde så mycket om det brann lite”.

Vad betyder det för företagen att behålla produktionen just här?  

Martin Robertsson är ny VD för Målerås Glasbruk..

På Målerås Glasbruk har vi kvar 100 % av vår tillverkning i Glasriket. För oss är detta A och O och något vi är mycket stolta över. Vi tror att närheten mellan produktion och produktutveckling är nödvändig för att få rätt kreativ energi. Våra designers får vara på plats i hyttan och känna hettan från ugnarna på riktigt. Det är häftigt att se deras lycka i den miljön, och hur produkterna växer fram. Visserligen har vi på det här sättet ganska tuff priskonkurrens från mer storskaliga företag. Men det vi fångar med vårt arbete är något äkta, som inte kan göras i industriell produktion. Vi vill vara unika i det vi gör, och inte titta för mycket på vad andra aktörer håller på med.

Vad finns det för synergier mellan de olika företagen i Glasriket?

Det största samarbetet bruken emellan är vårt gemensamma marknadsföringsbolag, AB Glasriket. De jobbar med saker som bland annat marknadsföring, broschyrer samt gemensamma aktiviteter i Glasriket. Sedan görs det även en del mindre samarbeten. Till exempel tillverkar Målerås delar av Nybro Glasbruks glas. Och vi har själva också tagit hjälp av Bergdalahyttan vid något tillfälle. Det är en sporre att ha god kontakt med de andra aktörerna och därmed kunna växa tillsammans.

Vad är det i dina ögon som särskilt utmärker den svenska glasindustrin/-hantverket?

Dels är det konstnärligheten som främst står ut. Dels är Sverige ofta först med trender och produkter. Det ser man tydligt på mässorna. Det som finns hos de svenska glasföretagen en säsong dyker upp hos de andra någon säsong senare, framför allt när det gäller kollektionsglas. De svenska glasbruken var tidiga i att samarbeta med konstnärer överlag. Det började redan med Simon Gate och Edward Hald för Orrefors under tidigt 1900-tal. Vi har haft självförtroendet att gå före, medan andra länder har avvaktat och sneglat på oss för att se hur det går.

Hur ser du på framtiden för den svenska glasindustrin/-hantverket?

Jag har höga förväntningar inför framtiden. Från Målerås sida tror vi stenhårt på svenskheten och på vårt småskaliga koncept. De globala trenderna kring hållbarhet och närproducerat etablerar sig allt starkare och detta gynnar företag som har en äkthet i sin verksamhet. För oss är produkterna grunden i allt vi gör. Vi satsar på att skapa spännande glas, samt på att jobba kvalitativt när det gäller export och nya butiker.

Nybro Glasbruk

Nybros handmålade glas har fått bra gensvar ute i handeln, inte minst hos den yngre målgruppen..

Johan Lindgren är delägare i Nybro Glasbruk, som sedan elva år tillbaka har slutat med varm produktion i sin verksamhet. Istället fokuserar företaget på handmålning av glasföremål, vilket har tagits emot väl av konsumenterna, inte minst hos den yngre målgruppen.

Hur kommer det sig att Glasriket ligger just där det gör?

Detta har flera orsaker. Det fanns sedan tidigare en tradition med järnbruk i regionen, som dock blev utkonkurrerade av Mellansverige under 1800-talet. Tillgången på skog och vatten var viktig för att kunna driva bruken och dessutom fanns det sand som råmaterial. Därför arbetade man ganska aktivt med att få hit just glasindustrin när järnbruken försvann. Till en början rörde det sig främst om massproduktion. Arbetet med design och konstnärssamarbeten kom först senare.

Vad betyder det för företagen att behålla produktionen här?

Glasriket är ett etablerat begrepp som dock har kommit att luggas lite i kanten genom åren. Men det finns fortfarande! Att ha kvar tillverkningen här är väldigt viktigt för turismen, så att besökarna kan få uppleva de autentiska produktionsmiljöerna. På Nybro har vi sedan elva år tillbaka ingen varm produktion längre, utan vårt glas tillverkas av Målerås Glasbruk samt i andra europeiska länder. Däremot målas allt vårt glas i Glasriket. Det var på 90-talet som vi började satsa på målat glas och nu utvecklas teknikerna mer och mer. Det är en annan typ av hantverk och vi har fått väldigt bra gensvar ute i handeln, inte minst hos den yngre målgruppen.

Vad finns det för synergier mellan de olika företagen i Glasriket?

Johan Lindgren, delägare i Nybro Glasbruk..

Om man tittar tillbaka historiskt så var det nog större konkurrens förr i tiden, och problem med saker som kopiering. Idag ser jag snarare att vi som är verksamma i Glasriket kompletterar och hjälper varandra. Går det bra för en av oss så hjälper det även övriga aktörer. Det finns en gemenskap och ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter. Till exempel anordnar Nybro och Målerås ibland kundutbildningar tillsammans och i Kosta ligger en gemensam butik där flera av bruken säljer sina produkter. Sedan har vi även ett gemensamt marknadsföringsbolag, AB Glasriket, som ägs av kommunerna i Glasriket och arbetar med att marknadsföra hela området som en turistdestination.

Vad är det i dina ögon som särskilt utmärker den svenska glasindustrin/-hantverket?

Den svenska glasindustrin är starkt förknippad med design och formgivning. Under 1800-talet var det främst massproduktion men vid det förra sekelskiftet började det komma in formgivare i tillverkningen i allt större utsträckning. Sverige har alltid legat i framkant inom glastillverkning och varit tidiga när det gäller att introducera nya tekniker, även inom målning av glas. Samtidigt har vi vår långa tradition och den höga koncentrationen av hyttor och bruk i Glasriket. Turismen är en betydelsefull del av Glasrikets verksamhet och därför är det viktigt att vi som verkar och bor här arbetar tillsammans för att ge en positiv helhetsbild.

Hur ser du på framtiden för den svenska glasindustrin/-hantverket?

Jag har större framtidstro nu än för ett par år sedan. Vi börjar mer och mer hitta ut med våra produkter till den yngre generationen. Tidigare var glas inte prioriterat på samma sätt som kläder eller teknik. Men idag ser man att konsumenterna i allt större utsträckning vill ha vackra vardagsföremål av hög kvalitet. Till exempel en handmålad salladsskål av glas, som både går att blanda salladen i och sedan ställa fram på det dukade bordet. Det ser jag inte minst på min egen dotter och hur hon resonerar.

Läs även vår intervju med Henrik Karlsson, pressansvarig på AB Glasriket, och Maja Heuer, museichef på museet The Glass Factory i Boda Glasbruk.

Relaterat innehåll

29.05.2024Designbase.se

UMAGE vinner årets Red Dot design award

28.05.2024Designbase.se

Arne Jacobsen på ett svenskt boutiquehotell

22.05.2024Sirius

Sponsrad

Sirius Sam

21.05.2024Designbase.se

Äventyrligt inträde på årets Formex

21.05.2024Designbase.se

Unga talangfulla nordiska designers hedras över hela världen

14.05.2024Designbase.se

Koelnmesse i nytt samarbete med Colombias ledande designmässa

14.05.2024Designbase.se

Här är årets ledande norska designföretag

09.05.2024Designbase.se

Habitare och Helsinki Design Week går samman för ett långsiktigt samarbete

Håll dig uppdaterad med designbase.se

Få insikt i de senaste produkterna, trenderna och tendenserna, spännande intervjuer, teman, unika jobberbjudanden och spännande evenemang.

Publisher

Horisont Gruppen a/s

Strandlodsvej 44

2300 København S

Telefon: 53506060

www.horisontgruppen.dk

Copyright 2023