Textiltrend: Tillbaka till naturen

Be en designintresserad person uppväxt utanför Norden att beskriva svensk design, och svaret blir troligen någonting i stil med avskalad, enfärgad, funktionell och möjligen lite tråkig. Men när det gäller textil är det precis tvärtom. I ett internationellt perspektiv kännetecknas svensk textil av ett stort fokus på mönster. Till stor del har det historiska orsaker. Organisationer som Handarbetets Vänner och Svenska Slöjdöreningen (nuvarande Svensk Form) arbetade redan i slutet av 1800-talet för att främja och bevara svensk textil- och mönstertradition. Utställningar som Stockholmsutställningen 1930 och Signerad Textil 1954 har haft stor betydelse. Men kanske handlar traditionen med tryckta och vävda mönster också om vårt förhållande till naturen.

”Vi behöver mönster i våra avskalade hem. Jag tror att det mjukt organiska och rytmen i mönster påverkar oss på ett positivt sätt. Vi kommer ju själva från naturen,” säger formgivaren Camilla Lundsten som skapat en egen lekfull mönstervärld med märket Littlephant.

Stylisten Lo Bjurulf som arbetar både med reportage i inredningstidningar, reklam och inredningsuppdrag för kunder som Ikea är inne på liknande tankegångar.

”Det som attraherar mig är det som är naturligt och organiskt, inte bara i själva materialen utan i mönstren. Man vill inte lägga huvudet på någonting onaturligt,” säger hon.

I höst är naturen och det ekologiska en övergripande trend. Färgskalan är djup och jordig, med rostiga toner och gott om olika nyanser av grönt och mörkblått. Materialen får gärna ha tyngd och struktur, kraftiga bomullsvävar och linne kommer stort i höstens kollektioner. Det är lätt att tolka som uttryck för en längtan efter trygghet och beständighet i tid när horisonten mörknar av orosmoln. I mönsterbilden fortsätter motiv från naturen att dominera tillsammans med retroinspiration, ofta med en lekfull sjuttiotalskänsla – en av många historiska stiluttryck som återkommer i modern tappning.

”I Sverige och Norden är vi duktiga på att vårda vårt textila arv”, konstaterar formgivaren Lena Bergström, som bland annat designat textil åt Klässbols Linneväveri och Design House Stockholm.

”Vi har mycket att hämta i det folkloristiska och vill gärna modernisera det. Men jag tror att vi får se mindre mönster framöver. Det har varit väldigt mycket olika riktningar en lång period och jag ser ingen direkt avmattning ännu. Kanske handlar det om att en orolig mönsterbild speglar en orolig omvärld. Men på sikt så tror jag att vi behöver vila och återhämtning. När det gäller färger så tror jag på att vi börjar lämna pastellerna för mer starka basfäger. Jordfärgerna och det gröna behövs för att hålla oss jordade när vi är ute och snurrar på sociala medier,” säger hon.

En faktor som driver på mönsterexperimenterandet, inte minst bland yngre formgivare, är digitaltryckets i stort sett obegränsade möjligheter. Utbudet blad de nystartade designföretagen på Fomexmässan sträckte sig från kraftfull och knivskarp geometri hos Anette Jakobsson till handgjorda blyertsteckningar hos Irmi Design. Men det övergripande intrycket av kollektionerna som presenterats i höst är att mönstren blir lugnare och färgerna djupare.

Kardelen, som skapat en svalt enfärgad och mjuktvättat linnevärld med varumärket Lovely Linen, har infört en invävd rand och ett vävt chambraymönster i höstens utbud. Men nyheterna i det enfärgade sortimentet går mot det dovare, med naturfärgat och svart, berättar Lotta Diab som är produktutvecklare.

Bland formgivarna i den livligare änden av mönsterskalan är det samma sak, exempelvis hos Nadja Wedin som lanserar mönster med en ny, midnattsblå bakgrund, och Lisa Bengtsson som firar företagets första tio år med mönstren Swanlake och The Firebird.

Ulrika Gyllstad leker med strukturer och ytor i sina höstnyheter, i grova vävar och vävar i näraliggande kulörer. Men hon förespråkar också en mer temperamentsfull färghantering.

”Det är intressant mad färgkombinationer som krockar, att ställa en varm rosa mot mässingsgult eller terrakotta”, säger hon.