Euroluce 2025 belyser vår hälsa

Naturligt ljus är en av de viktigaste faktorerna för vårt mentala och fysiska välbefinnande. Det spelar en nyckelroll i produktionen av serotonin, förbättrar humöret, säkerställer D-vitamin och hjälper oss att upprätthålla en hälsosam dygnsrytm. Men i en värld där artificiellt ljus och digitala skärmar dominerar störs den naturliga balansen mellan natt och dag.

Roberto Manfredini är en av Italiens ledare inom kronobiologi (studiet av mänskliga dygnsrytmer, red.), och han berättar om ljusets biologiska påverkan på människor och de utmaningar och möjligheter som framtida ljusdesign innebär.

Rytmen av ljus och mörker

Växlingen av ljus med mörker är helt avgörande för livets rytmer, både på jorden och i våra kroppar. "Samspelet mellan ljus och mörker är livets synkronisator", säger Roberto Manfredini och påpekar hur artificiellt ljus på bara 200 år har förändrat detta grundläggande mönster.

Artificiellt ljus möjliggör 24-timmarsdrift av bland annat arbetsplatser, men har också resulterat i stora utmaningar som jetlag, skiftarbete och säsongsbetonade tidsförändringar. Och just säsongsbetonade tidsförändringar som att byta till och från vinter-/sommartid kostar 1 % av Europas totala BNP, motsvarande 131 biljoner euro enbart i hälsokostnader. Och detta trots att det handlar om en timme två gånger om året.

En ännu större utmaning är Artificiellt ljus på natten (ALAN), som har eskalerat med introduktionen av LED-lampor. Lysdioder är mindre förorenande och mer energieffektiva, men deras spridning har förvärrat problemet med ljusföroreningar. Roberto Manfredini uppskattar att 90 % av stadsbefolkningen i delar av Europa, USA och Asien inte längre kan se stjärnorna, med hänvisning till data från både Samantha Cristoforettis nattfotografier av Italien och 2016 års Global Light Pollution Atlas.

Smartphones påverkar kroppens energibalans

Debatten om ljus handlar inte bara om nattbelysning, utan också om vårt beroende av smartphones och surfplattor.

"Från en vetenskaplig synvinkel vet vi att om vi använder smartphones på kvällen med deras glödande skärmar, förhindrar det att betydligt mer melatonin produceras, proportionellt mot vad naturligt ljus gör. Det finns ett nära samband mellan sömnbrist och ämnesomsättningssjukdomar, som skapar förändringar i rytmerna av våra hunger- och mättnadshormoner (leptin och ghrelin), som aktiverar stresshormonet kortisol och därefter även sänker vår sockertolerans, vilket på sikt kan utlösa metabola störningar, eller i svårare fall - diabetes. Detta säger oss att felaktig användning av ljus kan få extremt negativa konsekvenser, särskilt för unga. En studie från 2016 visade att 95 % av Amerikas unga människor använder sina enheter en timme innan de går och lägger sig, vilket har en direkt korrelation med den höga andelen fetma hos barn”, förklarar Roberto Manfredini.

Från vetenskap till ljusdesign

Enligt Roberto Manfredini är vägen till förbättring att forskare, designers och tillverkare för dialog och nära samarbete för att lösa utmaningarna.

"Synergi mellan vetenskap, tillverkare och designers är grundläggande, och det är just därför jag höll en serie föreläsningar, tillsammans med Stefano Capolongo, professor i sjukhusdesign och stadshälsa vid Polytechnic University of Milano, för arkitekter, ingenjörer, läkare, se till att uppmärksamheten på användningen av ljus i hälsosammanhang blev en del av den kreativa designprocessen. Det är en viktig faktor eftersom den syftar till att sprida vetenskaplig och klinisk kunskap som kan integreras i design.

Ljus anpassat efter våra behov

Både i hemmet och i offentliga utrymmen är det viktigt att välja rätt belysning. Modern hemautomation har gjort det möjligt att skapa ljusförhållanden som efterliknar dagens naturliga rytm. "Morgonljuset kan synkronisera kroppen under resten av dagen. Det gör att det är viktigt att använda ljuskällor som påminner om solnedgången på kvällen, till exempel genom att vara dimbara och vara lysdioder i varma toner", förklarar Manfredini.

Inom sjukvården spelar ljuset en ännu större roll. "När vi till exempel behandlar patienter med Alzheimers är det viktigt att använda vitt ljus på kvällen, eftersom patienter med kognitiv funktionsnedsättning tenderar att sova under dagen, så man måste återställa den korrekta dygnsrytmen."

Omvänt bör kalla ljusvågor undvikas på kardiologiska avdelningar, eftersom de kan utlösa inflammation.

En ljusare framtid

Framtidens ljusdesign handlar inte bara om estetik, utan också om hälsa och hållbarhet. LED-tekniken är redan långt framskriden: den minskar föroreningar, sparar energi och gör att vi kan anpassa belysningen efter våra behov,

Roberto Manfredini pekar på Shanghais nya flygplatsterminal som ett exempel på innovation. Terminalen är designad enligt dygnsprinciper. "Den människocentrerade designen sätter människor och deras behov i centrum. Allt ljus är modulärt och respekterar den mänskliga organismen för att minska stressen från resenärer", betonar han.

Budskapet är tydligt: ​​När vetenskap, teknik och design går hand i hand kan vi skapa belysningslösningar som främjar både hållbarhet och vår fysiska och mentala hälsa.

Euroluce äger rum i Milano fr.o.m 8.-13. april 2025.