Det krävs mod att bevara handeln och stadskärnan

”Jag skulle önska att 2026 skulle bli året då en stad i Danmark vågar säga: Vi har inte längre en gågata. Hela staden är öppen för trafik på vardagar, och på helgerna kan en gågata etableras. Samtidigt måste korttidsparkering etableras överallt, så att konsumenter kan köra in till stadskärnan, göra det de behöver göra och komma hem igen utan några större problem.”

Så formulerar Nikolai Klausen, VD för MERK, vältaligt sin vision för framtidens stadskärna. Ett uttalande som kommer att uppfattas som provocerande i delar av branschen, eftersom gågatan har varit själva symbolen för ett pulserande stadsliv i årtionden.

Nikoli Klausens poäng är dock inte en uppgörelse med stadslivet utan med en brist på realism.

”Man måste titta på om det är tillräckligt lätt att ta sig in till staden, och varför det inte finns den trafik som borde finnas i butikerna dagligen – och sedan ta tjuren vid hornen och ändra på det”, säger han.

Konsumtionsmönstren har förändrats avsevärt de senaste åren. Vardagsshopping har blivit effektivare, mer planerad och ofta kombinerad med nätshopping. Många konsumenter vill inte nödvändigtvis promenera; de vill parkera i närheten, göra sina ärenden och gå vidare.

Särskilt i mindre städer tror han att det kommer att gå för långsamt att ompröva de avstängda gågatorna. Om tillgängligheten är för dålig kommer kunderna att välja enklare alternativ – inklusive köpcentra, närbutiker och näthandel.

Färre – och större – butiker

Om man tittar på den övergripande utvecklingen inom detaljhandeln är riktningen tydlig enligt Nikolai Klausen: Vi kommer att se färre och fler stora butiker. Samtidigt kommer fler konceptbutiker och kapitalkedjor att ta upp mer plats i stadsbilden.

"Det är lite av den gamla historien att de större blir större", säger han – och betonar att detta gäller både städer och detaljhandelskoncept.

Konsekvensen kan bli smärtsam för mindre städer, där kundbasen helt enkelt inte är tillräckligt stor för att stödja specialbutiker. När volymerna koncentreras blir marknaden tuffare.

Tre strukturella utmaningar

Enligt Klausen finns det tre centrala utmaningar som sätter press på oberoende fysiska återförsäljare:

• Hyresutveckling
• Löneutveckling
• Marginalstruktur

"Man tjänar helt enkelt för lite för att täcka sina kostnader", konstaterar han.

”I mindre städer kan man hoppas att hyrorna anpassar sig till marknaden. Men löner och marginaler följer inte nödvändigtvis efter. Och när marginalerna redan är små blir även små förändringar avgörande. Det råder ingen tvekan om att kostnaderna idag är det största hindret för många butiker. Detta gäller både etablerade butiker och potentiella nya aktörer.”

Kommunernas roll

MERK har i åratal pratat om utvecklingen i stadskärnorna i samarbete med danska handelsstäder, som under det senaste kommunalvalet lyckades sätta detaljhandelns villkor på den politiska agendan i större utsträckning än tidigare.

Men enligt Nikolai Klausen har flera kommuner inte sett utvecklingen i tid – eller har inte ens erkänt att den var på väg.

”Kanske har ropet ’vargen kommer’ hörts för länge. Men nu är den här”, säger han.

Han påpekar att det inte bara är de minsta städerna, utan även städer med upp till 40 000 invånare som upplever utmaningar idag – något som inte sågs för några år sedan. Utvecklingen har gått snabbt de senaste tre eller fyra åren, och vissa kommuner har blivit tagna med byxorna nere lite.

”Men det är svårt. För man kämpar inte bara mot sina egna beslut – man kämpar mot marknadsförhållandena, och det inser vi”, säger han.

En plan – och ett gemensamt ansvar

Enligt Nikolai Klausen kräver detta en omfattande plan för stadskärnan.

Kommunen måste definiera hur staden ska struktureras: Vilka näringar ska representeras utöver detaljhandeln? Hur ska trafiken fungera? Hur säkerställer man optimal tillgänglighet?

Hyresvärdar måste vara aktiva partners. Inte bara hyra ut till de första och bästa, utan arbeta strategiskt med kommunen och stadsföreningen: Vad saknar staden? Vad ska finnas på vilka gator? Hur stöds helheten?

Butiksägarna har också ett ansvar. De måste skapa moderna, spännande butiker som möter konsumenternas förväntningar på service, visuell merchandising och närvaro i staden. De måste vara öppna när kunderna är där, och de måste se till att de syns och är en del av stadslivet i stort.

"Se staden och området som en enhetlig affärsplats - inte bara din egen butik som världens navel", säger han. Samarbete och gemensam finansiering av stadslivet är nödvändigt.

Service framför pris

De fysiska butikerna kan inte slå internet på pris och utbud. Den kampen är förlorad. Å andra sidan kan de konkurrera på service och upplevelse.

"Konsumenterna är kräsna - även utanför Köpenhamn. När det gäller upplevelse är landsbygden och staden inte så olika", säger Nikolai Klausen.

Han betonar att det finns en tendens i provinsen att ofta tala ner till sig själva istället för att lyfta upp dem, och med stor respekt för hur svårt det är att driva butik idag, efterlyser han mer mod.

”Om du gör samma sak idag som igår får du samma resultat. Och inom detaljhandeln riskerar du i värsta fall ett sämre resultat om du inte utvecklas och tänker nytt.”

De som överlever kommer att vara de som vågar skapa spännande butiker och leverera bra service.

Finansiering – branschens blinda fläck

Ett betydande hinder för innovation är tillgången till kapital.

Enligt Nikolai Klausen har detaljhandeln blivit en bransch som bankerna är ovilliga att låna ut till. Unga entreprenörer som vill öppna en kläd-, sko-, designbutik eller annan butik har stora svårigheter att finansiera lager och utrustning – även med dokumenterad omsättning.

”Bankerna ser uppenbarligen detaljhandeln som en riskfaktor. De lånar ut för att vara på den säkra sidan”, säger han – och konstaterar att det samtidigt görs massiva investeringar i startups inom AI och digitalisering, även om de kan göra stora förluster.

Konsekvensen blir att generationsväxlingen bromsas. Om man är nära pensionsåldern och har drivit butik i 35-40 år kan det vara frestande att vänta och ta risken för en större strategisk förändring.

Detta gör förnyelse både strukturellt och ekonomiskt svårt.

Gågatorna blir kortare

Nikolai Klausen förväntar sig fem till åtta år framåt i tiden ”kortare gågator”, vilket innebär färre meter gågata, färre – men större – butiker och tyvärr en större spridning av avlastningscentraler.

Det är helt enkelt svårt att driva modern detaljhandel i medeltida städer med smala gator, svåra lagerförhållanden och logistiska utmaningar. Modern detaljhandel är effektiviserad. Därför anser han att kommunerna måste ha mer uthållighet. De måste våga säga att butikerna ska ligga i staden – och backa upp det med planering och prioritering.

Det finns ljuspunkter

Bilden är inte entydigt negativ. Vissa mindre städer lyckas vända utvecklingen. Brædstrup nämns som ett exempel på en stad som är på bättringsvägen, och flera turistorter vid kusten går bra och har förstått hur man tar tillvara möjligheterna.

Samtidigt har vakansgraden i Köpenhamns mest centrala områden minskat. På Købmagergade är många lokaler återigen fyllda – om än främst med konceptbutiker och märkesbutiker. På Strøget dominerar turisterna, medan lokalbefolkningen i allt högre grad söker sig till brokvarteren i jakt på upplevelser och det unika.

Även här pekar utvecklingen på samma sak: Upplevelse, identitet och relevans är avgörande.

En bransch som måste tala för sig själv

Detaljhandeln står inför en enorm uppgift när det gäller att attrahera unga talanger. Om branschen ständigt beskrivs som i kris och riskfylld blir det svårare att få nästa generation att välja den.

Enligt Nikolai Klausen handlar det om att inse realiteterna – men också om att agera utifrån dem.

"Gågatans framtid kanske inte är svartvit. Men om stadskärnorna ska överleva som köpcentrum krävs det mod att utmana konventionellt tänkande, en vilja att samarbeta och en tydlig förståelse för att framtidens detaljhandel inte kan byggas på gårdagens premisser", avslutar han.