5 snabba: Erika Lagerbielke, formgivare och konstnärlig professor

Berätta lite om dina aktuella projekt just nu.

Jag har två verksamheter som jag driver parallellt: dels min designverksamhet och dels mitt arbete som konstnärlig professor vid Linnéuniversitetet. På designsidan är Orrefors min viktigaste samarbetspartner och där har vi nyligen lanserat ett par tillägg till den omtyckta More-serien. Bland annat ett coupeglas, som jag är lite extra nöjd med. Ett annat stort projekt under våren är att jag håller på att sammanställa en retrospektiv utställning, som ska visas på Kulturparken Småland i Växjö, med vernissage den andra juni.

Och gällande Linnéuniversitetet, vad arbetar du med där?

Jag är professor i glasdesign och jobbar därför med utbildning och forskning inom design. Där försöker jag ofta hitta sätt att skapa samverkan mellan min forskning och mitt arbete som praktiserande designer. Ett exempel är då jag för några år sedan tog fram en produkt åt Ryds Bilglas, av återvunnet bilglas. Det var skålen Oändlighet. Återvinning är ett tema som är viktigt och ständigt aktuellt. Jag kände att jag ville fördjupa mig och kontaktade därför forskarkollegor inom glasteknologi. Tillsammans har vi gjort en studie där vi bland annat har kartlagt återvinningsströmmarna för glas.

Du är kanske främst känd för produkter som används vid måltider och på ett dukat bord. Vilken är din relation till det dukade bordet?

Jag har arbetat med och kring det dukade bordet hela mitt liv. Det är något som engagerar mig starkt, även ur ett forskningsperspektiv. Inom designbranschen finns det oändligt många olika områden man kan jobba med, men jag fastnade tidigt för detta med funktionsprodukter för måltiden. Måltiden är en så central del av vår kultur, och man kommunicerar mycket genom hur man arrangerar en måltid.

Vad ställer det dukade bordet för krav på de produkter som ska användas där?

Det finns ett speciellt ögonblick, precis när glaset, drycken och människan möts, som särskilt intresserar mig. Det är väldigt spännande att vara med och påverka just den upplevelsen, vilket man kan göra genom saker som storlek och form på glaset, samt dess balans. Generellt sett är det så att när detta fungerar, så tänker man inte på det. Om det inte fungerar däremot så stör det direkt. Som designer försöker jag även hålla mig uppdaterad kring mat- och konsumtionstrender, som svinn eller den gröna trenden. De påverkar ju mitt arbete också.

Hur kommer det sig att du fastnade för just glas som material?

Jag har faktiskt ett väldigt starkt barndomsminne som relaterar till glas. Vi hade hyrt ett hus med en glasveranda och jag minns att jag stod ute på verandan och tittade ut genom de stora fönstren. Glaset skiftade i olika färger och jag kommer väl ihåg hur vackert det var. Arbeta med glas började jag med på Konstfack. Det är ett spännande material på grund av de olika tillstånd det går igenom. Från den nästan organiska sirapskonsistensen när det är varmt, till att bli hårt och sprött när det kallnar. Det är som att materialet skiftar identitet. Å andra sidan är det också så att glaset ger mig möjlighet att skapa den typ av föremål som intresserar mig. alltså funktionsföremål och produkter som relaterar till måltiden.