Skandinaviens konkursår 2025: Tre länder – tre realiteter

Danmark sticker ut – högsta konkursfrekvens

Danmark har den mest pressade konkurssituationen. År 2025 gick 5 669 företag i konkurs, vilket motsvarar en ökning med 5 procent jämfört med 2024. Med 1,52 procent av företagsmassan i konkurs har Danmark den högsta konkursfrekvensen i Skandinavien.

Utvecklingen blev särskilt tydlig mot slutet av året. I december ökade antalet konkurser med hela 29 procent, vilket indikerar fortsatt betydande press på företagen. Bygg- och anläggningssektorn och i synnerhet handeln är bland de mest utsatta branscherna.

"Vi har sett en stadig ökning av konkurser under hela året, särskilt mot slutet. Detta indikerar fortsatt press på företagen – även om vissa makroekonomiska indikatorer pekar i en mer positiv riktning", säger Morten Kofoed-Larsen, landschef på Creditsafe Danmark.

Utvecklingen är inte längre begränsad till huvudstadsområdet. Flera regioner, inklusive Själland och Nordjylland, visar betydande ökningar. Grönland sticker också ut procentuellt, vilket understryker hur sårbara mindre marknader kan vara när de ekonomiska förhållandena förändras snabbt.

Norge: Färre konkurser – men en ny krisbransch framträder

I Norge framstod 2025 omedelbart som ett ljusare år. Antalet konkurser minskade med 4 procent till 3 694 företag, och konkursfrekvensen slutade på 0,90 procent – ​​den lägsta i Skandinavien. Bygg- och anläggningsbranschen, som tidigare drabbats hårt, bidrog till nedgången efter att de största konkurstopparna nåddes redan 2024.

Bakom den positiva helhetsbilden utvecklas dock en ny oro. Fastighetssektorn framträdde som årets mest uppenbara krisbransch med en ökning av konkurser på 67 procent. Höstmånaderna såg nästan explosionsartade ökningar, vilket pekade på konsekvenserna av en långvarig stagnation på fastighetsmarknaden i kombination med en eftersläpning från problemen inom byggbranschen.

”Det är naturligtvis positivt med en generell nedgång, men vi måste vara försiktiga med att inte dra för långtgående slutsatser. Fastighetsbranschen har utvecklats till en ny krisbransch, och ringeffekterna från byggsektorn sprider sig nu ytterligare”, säger Per Fjærestad, VD för Creditsafe Norge.

Sverige: Höga nivåer – men stabilisering och framväxande optimism

Sverige fortsätter att ha de högsta absoluta konkursnivåerna i Skandinavien. År 2025 gick 10 158 aktiebolag i konkurs, ett rekordår mätt i antal, men i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Samtidigt finns det fler tecken på stabilisering.

Andelen företag som gick i konkurs sjönk till 1,26 procent jämfört med 1,30 procent år 2024. Detta indikerar att risken för konkurs har börjat minska, trots fortfarande höga nivåer. Samtidigt ökade etableringen av nya företag med 11 procent, vilket stärker bilden av en ekonomi på väg mot en gradvis återhämtning.

”Den starka ökningen vi sett de senaste åren har nu planat ut. Även om många företag fortfarande är under press ser vi fler tecken på stabilisering och försiktig optimism inför 2026”, säger Henrik Jacobsson, VD för Creditsafe Sverige.

Branschnivån visar att transport, detaljhandel och bilförsäljning drabbades hårdast under 2025, medan byggbranschen – trots att den hade flest konkurser sett till antalet – noterade en nedgång jämfört med 2024. Även tillverkningsindustrin visade en tydlig förbättring. En fortsatt utmaning är dock efterverkningarna av tidigare skatteuppskjutningar, som fortsätter att belasta många företag och förväntas påverka konkursutvecklingen även under 2026.

Likheter, skillnader – och vägen framåt

Konkursutvecklingen 2025 visar tydliga skillnader:

• Danmark: +5 procent (1,52 procent konkursfrekvens)
• Fortsatt ökande konkurser och högsta konkursfrekvens
• Norge: –4 procent (0,90 procent konkursfrekvens)

Tydlig nedgång och generellt låg konkursfrekvens – men fastighetssektorn som en ny riskzon

• Sverige: Oförändrad nivå (1,26 procent konkursfrekvens)
• Stabilisering på höga nivåer och en liten nedgång i konkursfrekvensen

Det som är gemensamt för alla tre länder är att bygg, fastigheter och handel fortsätter att spela en avgörande roll – antingen som en broms eller som en potentiell vändpunkt. Skillnaderna i utveckling visar också hur nationella marknadsförhållanden, skuldsättning och efterverkningar från tidigare krisår formar konkursbilden olika i Skandinavien.

2026: Försiktig optimism

Det finns tecken på förbättring inför 2026. Om de globala ekonomiska förhållandena, räntorna, investeringarna och hushållens konsumtion utvecklas positivt kan konkurstrenden fortsätta att minska. Skandinavien går mot mer stabila tider – men återhämtningen sker i olika takt och med nya risker i fokus.